MEMORIS.

Tänk att man blir så nostalgisk när man blir äldre. Man tänker negativt ibland, man blev ju knappast juste behandlad som barn, saker man aldrig glömmer. Ingen skugga över min underbara far, lika underbara farmor och farfar.
Det var mycket kul också. Första gången jag kom hem till Helgnäs som berusad glömmer jag aldrig. Hade gjort debut som stor grabb, hade druckit gin i min debut som vuxen. (dricker inte gin sedan dess). Kom hem till Helgnäs på nattkröken och var fylltörstig, kändes som jag vari i Sahara en hel vecka. Farmor sov i köket, men jag tassade in och drack vatten så tyst så en mus skulle ha skämts .
Drack mitt vatten, och gick och la mig. På morgonen när jag vaknade så stod det en tillbringare med vatten på mitt nattduksbord, likaså ett glas. När jag kom ner så sa farmor: Jag har haft fem pojkar Christer, så mej lurar du inte! Jag skämdes, men farmor sa att hon skulle inte skvallra för far, bara jag lovade att inte komma hem på det viset nå mer. Höll jag det löftet? Eller........?
Kramas i sommar solen och Tjing!
 Citat: Tydligen har jag kommit upp i den övre medelåldern. Av två frestelser väljer jag den som jag kommer hem tidigast ifrån!

kyllä

Nu jag sänna roligt börja komma! Har ätit och tagit 3 glas rosevin, och jag mår pra nu! Vi hade en finne i Helgnäs under 50-60 talet som hett Armas Ahola. Han flyttade in i lägenheten vid Thunanders efter oss och Linderholms. I Göthes lilla kyffe bodde den äldsta dottern som hade friare . När friaren tassade ner för trappen sent en lördagsnatt så stod Armas nere i trappen och väntade på honom. När friaren kom ner så tog lille Armas honom i kragen(friaren var säkert två huvuden högre) och sa: Du springa denna rappa nulla min dotter, jag rossa dig pårekt! En annan gång så slirade kopplingen på hans folkvagn, så han åkte till bröderna Lekare som hade bilverkstad. och sa: Helvete, pilen lira på när jag söra, kan det vara sloppeslingslamellerna? (kopplingslamellerna). Ni kan ju tänka er reaktionen från reparatören.

Nej men fan. det var ju inte alls så illa med lite rosé. Tar lite till, men sedan får det vara nog då jag väntar fint främmande i morgon. Malin och Pilar kommer förbi på väg till Uppsala, och mina älskade barnbarn Ida och Johannes. Har längtat efter dom. Dom ska käka lunch här för att senare åka vidare till Uppsala. Kl. 15.oo kommer Tim och Theo och ska vara hos oss hela dagen och natten till Söndag, det skall också bli jättekul men jobbigt också. Jag har tyvärr värk i hela kroppen just nu. knän axlar höfter och vader. Det går väl över eller jag får väl söka för det annars. Kramar till alla nära och kära och tills vidare Tjing på Er.